Student-tid
Det är varmt och gott ute. Kvällarna börjar bli ljumma och ljusa. Jag börjar längta efter årets semesterveckor. Där jag bor, bor det också många studerande. Dom längtar också efter sin sommarledighet. Å det är dom värda. Jag förstår att dom vill fira. En del att sommarlovet är nära. Andra att studietiden är slut.
Att festa, sjunga och skråla hör liksom till. Det är helt ok för mej. Om det slutade där. Tyvärr så gör det inte det.
Jag har bott på samma område några år nu. Jag märker en klar och tydlig tendens. Festandet, sjungandet å skrålandet har ändrat karraktär. Nya traditioner har införts. Tyvärr inga trevliga eller ens possitiva sådana.
Nu börjar man festa ca 4 veckor innan sista skoldagen. Festerna håller på varje helg både fredag och lördag, och ibland även mitt i veckan. Dessa fester innehåller otrevliga inslag.
Nu förtiden ska tydligen inga möbler med hem från studentlyan. Dom ska kastas ut genom förnstren för att senare eldas upp. Resterande bohag går samma väg. Ut genom förnstren. Utanför studentlängorna ser det ut som om det har dragit fram ett krig och en å annan orkan. Brandkår och polis har bråda dagar.
Nytt för i år är att det ska smälla högt. Vad som används för att skapa dessa explosioner vet jag inte, men högt smäller det. Det dallrar i rutorna och gör ont i öronen. Nej, jag överdiver inte.
Varför skiver jag det här. Jo, för i kväll var det samma visa. När jag och vovvarna var ute på sista kissrundan, så smälde det högt några gånger. Toker brydde sig inte. Han är supercool i alla situationer.
Men Bella blir livrädd. Hon skriker å gnäller. Försöker slita sig loss ur sin sele. Hon kryper efter backen, svansen mellan benen, härsar, skakar i hela kroppen. För henne är studenternas glädje en skräck. För henne är studenternas fester en mardröm. För henne skapar studenternas "upptåg" panik.
Tyvärr går det inte att veta om och när det ska smälla. Det är inte på någon särskild dag eller tid. Det bara smäller helt plötsligt. Som i kväll vid 22-tiden en söndag
Sen någon vecka tillbaka går vi inte förbi studentlängorna på våra promenader. Vi håller oss på avstånd. Dels för att slippa se eländet, dels för att jag inte vill att mina hundar ska skära sig i tassarna på krossat glas eller annat skräp.
Men smällarna hörs över hela området å säkert en bit till. Bella är inte den enda hunden som blir vettskrämd av detta. Man kan bara hoppas att det inte ska smälla nästa gång jag går ut med vovvarna.
Att festa, sjunga och skråla hör liksom till. Det är helt ok för mej. Om det slutade där. Tyvärr så gör det inte det.
Jag har bott på samma område några år nu. Jag märker en klar och tydlig tendens. Festandet, sjungandet å skrålandet har ändrat karraktär. Nya traditioner har införts. Tyvärr inga trevliga eller ens possitiva sådana.
Nu börjar man festa ca 4 veckor innan sista skoldagen. Festerna håller på varje helg både fredag och lördag, och ibland även mitt i veckan. Dessa fester innehåller otrevliga inslag.
Nu förtiden ska tydligen inga möbler med hem från studentlyan. Dom ska kastas ut genom förnstren för att senare eldas upp. Resterande bohag går samma väg. Ut genom förnstren. Utanför studentlängorna ser det ut som om det har dragit fram ett krig och en å annan orkan. Brandkår och polis har bråda dagar.
Nytt för i år är att det ska smälla högt. Vad som används för att skapa dessa explosioner vet jag inte, men högt smäller det. Det dallrar i rutorna och gör ont i öronen. Nej, jag överdiver inte.
Varför skiver jag det här. Jo, för i kväll var det samma visa. När jag och vovvarna var ute på sista kissrundan, så smälde det högt några gånger. Toker brydde sig inte. Han är supercool i alla situationer.
Men Bella blir livrädd. Hon skriker å gnäller. Försöker slita sig loss ur sin sele. Hon kryper efter backen, svansen mellan benen, härsar, skakar i hela kroppen. För henne är studenternas glädje en skräck. För henne är studenternas fester en mardröm. För henne skapar studenternas "upptåg" panik.
Tyvärr går det inte att veta om och när det ska smälla. Det är inte på någon särskild dag eller tid. Det bara smäller helt plötsligt. Som i kväll vid 22-tiden en söndag
Sen någon vecka tillbaka går vi inte förbi studentlängorna på våra promenader. Vi håller oss på avstånd. Dels för att slippa se eländet, dels för att jag inte vill att mina hundar ska skära sig i tassarna på krossat glas eller annat skräp.
Men smällarna hörs över hela området å säkert en bit till. Bella är inte den enda hunden som blir vettskrämd av detta. Man kan bara hoppas att det inte ska smälla nästa gång jag går ut med vovvarna.
Kommentarer
Postat av: marita
Det är,rent ut sagt för jävligt att dom ska behöva hålla på i flera veckor i rad,det räcker väl med just den dagen!Och det där med smällare blir man ju galen på,och sen allt skit dom slänger ut,dom har ingen som helst sympati för djuren,eller för andra människor!Stackars Bella,jag lider med henne,vet hur det är,Ludde är likadan...
Svar:
Marie-Louise
Trackback
