Nyårsraketer
Det är farsinerande att se nyårsraketer stiga till luften. Se dom brisera och slå ut till en gnistrande, lysande boll. Knallen när dom expolderar ger spänning och efteråt ligger en tung doft av krut i luften. Massor med rakteter kommer att skjuta i höjden på nyårs natten. Massor med folk kommer att beskåda och beundra fyrverkerierna. Massor av hundar kommer att må väldigt dåligt.
Där jag bor har eländet redan börjat. Jag förstår att det är kul och spännande med raketer. Jag har själv förr om åren alltid fyrat av några vid tolvslaget. Det hör liksom till. Men nu finns inte ens tanken på att göra så.
Jag har två hundar. Den ena, Toker, bryr sig inte. Han brukar fortsätta sova gott oavsett vad som händer runt om kring honom. Men men min andra hund, Bella, är livrädd. Bara doften av krutrök i luften får hela hennes lilla kropp att rista av ångest.
Dom senaste dagarna har det smält lite då och då. Doften av krut ligger kvar och eftersom Bella har varit med ett tag nu så vet hon vad som väntar. Vi gör vad vi kan för att lindra eländet för henne. men tyvärr kan vi inte veta när någon ska smälla av en raket i förväg. Situationen gör henne stressad. Promenaderna blir jobbiga för henne och hon drar i kopplet för att komma hem fort. Så fort så hon ger sig inte tid till att göra sina behov ute. Hon uppfattar hela situationen som extremt farlig och då ska man söka skydd, inte vara ute på promenad.
Inte ens innomhus känner hon sig helt trygg. Ljuden tränger in genom väggarna. Ljuset syns genom förnsterna och dofterna smyger sig in dom med. En ledsen Bella förstår inte vad det är som händer. Hon förstår inte att vi människor firar och är glada. Hon förstår helt enkelt inte. Det går inte att förklara för henne. För hon är en hund.
Hundar styrs av instingt. Nyårsraketer skickar signaler till hundens instingt att fly. Kan dom inte fly så vill dom gömma sig så gott det går. Sliter sig den panikslagna hunden lös från sin ägare så kan flykten bli ödesdiger.
Vi gör så gott vi kan för att mildra hela situationen. Låter Tvn stå på för att mota ev ljud utifrån. Drar för gardiner och persienner för att mildra intrycken utifrån. Stänger fönster och dörrar. Håller oss lugna. Tar korta promenader på tider då vi hoppas att det inte ska smälla. Torkar upp ev "olyckor" som blir innomhus (utan att fya).
Jag vet inte exakt hur det är med lagar och regler runt smällare. Har för mej att det finns en hel del sådana. De efterföljs inte. I Karlstad bjuder kommunen på nyårsraketer vid sandgrundsudden varje år. Flera kommuner har liknande konsept. Ta reda på vad som bjuds i din kommun. Åk dit och se på det fyrverkeriet. Då sparar man på både pengar, miljö och hundars lidande.
Hundägare tar sitt ansvar och gör vad dom kan för att hunden inte ska lida. Nyårsfirare borde ta sitt. Om det nu absolut ska smällas raketer så vore det fantastiskt bra om dessa fyrades av direkt efter tolvslaget som traditionen bjuder. Det är fortfarande en pina för många hundar men den blir åtminstonde kort.
Där jag bor har eländet redan börjat. Jag förstår att det är kul och spännande med raketer. Jag har själv förr om åren alltid fyrat av några vid tolvslaget. Det hör liksom till. Men nu finns inte ens tanken på att göra så.
Jag har två hundar. Den ena, Toker, bryr sig inte. Han brukar fortsätta sova gott oavsett vad som händer runt om kring honom. Men men min andra hund, Bella, är livrädd. Bara doften av krutrök i luften får hela hennes lilla kropp att rista av ångest.
Dom senaste dagarna har det smält lite då och då. Doften av krut ligger kvar och eftersom Bella har varit med ett tag nu så vet hon vad som väntar. Vi gör vad vi kan för att lindra eländet för henne. men tyvärr kan vi inte veta när någon ska smälla av en raket i förväg. Situationen gör henne stressad. Promenaderna blir jobbiga för henne och hon drar i kopplet för att komma hem fort. Så fort så hon ger sig inte tid till att göra sina behov ute. Hon uppfattar hela situationen som extremt farlig och då ska man söka skydd, inte vara ute på promenad.
Inte ens innomhus känner hon sig helt trygg. Ljuden tränger in genom väggarna. Ljuset syns genom förnsterna och dofterna smyger sig in dom med. En ledsen Bella förstår inte vad det är som händer. Hon förstår inte att vi människor firar och är glada. Hon förstår helt enkelt inte. Det går inte att förklara för henne. För hon är en hund.
Hundar styrs av instingt. Nyårsraketer skickar signaler till hundens instingt att fly. Kan dom inte fly så vill dom gömma sig så gott det går. Sliter sig den panikslagna hunden lös från sin ägare så kan flykten bli ödesdiger.
Vi gör så gott vi kan för att mildra hela situationen. Låter Tvn stå på för att mota ev ljud utifrån. Drar för gardiner och persienner för att mildra intrycken utifrån. Stänger fönster och dörrar. Håller oss lugna. Tar korta promenader på tider då vi hoppas att det inte ska smälla. Torkar upp ev "olyckor" som blir innomhus (utan att fya).
Jag vet inte exakt hur det är med lagar och regler runt smällare. Har för mej att det finns en hel del sådana. De efterföljs inte. I Karlstad bjuder kommunen på nyårsraketer vid sandgrundsudden varje år. Flera kommuner har liknande konsept. Ta reda på vad som bjuds i din kommun. Åk dit och se på det fyrverkeriet. Då sparar man på både pengar, miljö och hundars lidande.
Hundägare tar sitt ansvar och gör vad dom kan för att hunden inte ska lida. Nyårsfirare borde ta sitt. Om det nu absolut ska smällas raketer så vore det fantastiskt bra om dessa fyrades av direkt efter tolvslaget som traditionen bjuder. Det är fortfarande en pina för många hundar men den blir åtminstonde kort.
Kommentarer
Postat av: marita
Stackars Bella,hon lider samma helveteskval som min Ludde:-(.Läser och följer smällaruppropet på Facebook,och man blir bara förbannad hur folk uppför sej med dessa otyg!
Svar:
Marie-Louise
Trackback